Bygga olika växthus — 5 typer med ritningar, mått och bilder

Det finns ingen "bästa" växthustyp — bara den som passar din tomt, ditt klimat och det material du får tag i. Här går vi igenom fem beprövade modeller som du kan bygga själv av återbrukade fönster och virke från ByggRetur. För varje typ får du ritning, mått, materialåtgång och en ärlig lista på för- och nackdelar.

Så väljer du rätt typ

Fyra frågor att svara på innan du börjar rita:

1. Yta: Hur mycket plats har du? Under 15 m² slipper du oftast bygglov.
2. Läge: Frittstående i södervänt läge, eller upp mot en varm husvägg?
3. Säsong: Ska växthuset bara användas maj–september, eller vill du förlänga med förkultur och övervintring?
4. Material: Vilka och hur många fönster har du redan fått tag i?

Regeln som räddar tid: samla fönstren först, rita sen. Det är enklare att anpassa ritningen efter fönstermåtten än att jaga fönster i en viss storlek.

1. Pulpettak — enklaste modellen

Ett pulpettak är ett enkelfallande tak — bara en lutning, inga vinklar att timra ihop. Detta är den absolut enklaste växthustypen att bygga själv och kräver minst virke. Lämplig storlek: 2,5 × 3 m, front 2,2 m hög, bak 1,8 m.

Materialåtgång (2,5 × 3 m):

• 10–14 återbrukade fönster i ungefär samma höjd
• 4 hörnstolpar 70 × 70 mm tryckimpregnerat, ca 2,5 m
• 12 lpm syll & hammarband 45 × 95 mm
• Takskivor i kanalplast eller glas — ca 8 m²
• 6–8 betongplintar

Fördelar: Snabbt att bygga (en helg för två personer), taket dränerar bra åt norr, enkel att bygga mot söder.
Nackdelar: Lägre takhöjd bakåt begränsar upprätta grödor som tomater på baksidan.

2. Sadeltak — den klassiska

Sadeltak (symmetriskt tvåfallstak) är den mest ikoniska växthusformen — och den som ger mest odlingsvolym per kvadratmeter mark. Rekommenderad storlek: 3 × 4 m med nockhöjd 2,4 m och 30° taklutning.

Materialåtgång (3 × 4 m):

• 14–20 återbrukade fönster (12 för väggar, 2–4 för gavlar, 2 för takfönster)
• 4 hörnstolpar 70 × 70 mm, 2,4 m långa
• Nockbalk 45 × 145 mm, 4,2 m
• Takstolar 45 × 120 mm — 6 par
• Syllram 45 × 145 mm — 14 lpm
• Takglas eller kanalplast — ca 14 m²

Fördelar: Full ståhöjd i mitten, plats för hyllor på båda långsidor, jämn ljusfördelning. Två takfönster ger utmärkt korsventilation.
Nackdelar: Kräver att du kan resa takstolar — bygg dem färdigt på marken och lyft upp med två personer.

3. Lean-to — vidbyggt mot husvägg

Ett vidbyggt växthus (engelska: lean-to) lutar mot en befintlig husvägg — gärna den södervända fasaden på ett förråd, uthus eller själva bostadshuset. Väggen agerar värmemagasin: den lagrar värme dagtid och avger den under natten, vilket kan förlänga säsongen med 4–6 veckor jämfört med ett frittstående växthus.

Bra att veta:

• Använd husväggens tak som övre infästningspunkt — spara på virke.
• Muren eller tegelsockeln i botten ökar värmelagringen ytterligare.
• Om husväggen är i trä: lägg en gummilist mellan växthuset och panelen så fasaden kan andas.
• Skruva aldrig fast direkt i putsad fasad — använd en fristående regel utanpå.

Fördelar: Halva materialåtgången (en vägg försvinner), billigast per m², varmast på våren och hösten.
Nackdelar: Sämre ljus (bara tre sidor får sol), kräver befintlig södervägg i rätt läge.

4. Kupolväxthus (geodetisk)

Kupolen — byggd av triangulära element — är den mest vindtåliga och snölaststarka växthustypen. Populär i norra Sverige. Konstruktionen kräver dock exakta vinklar (typiskt 2V-frekvens: 30 trianglar, två unika strutlängder) och lämpar sig bäst för plastfolie eller kanalplast snarare än återbrukade rektangulära fönster.

Fördelar: Extremt stabilt, jämn temperatur, häftig estetik.
Nackdelar: Svårare att bygga (varje list måste kapas i exakt vinkel), svårt att använda återbrukat glas rakt av, mindre effektiv odlingsyta längs kanterna. Rekommenderas för dig som gillar geometri och vill ha ett projekt att lägga en hel sommar på.

5. Kallbänk / minifönsterväxthus

Om du bara vill förkultura tomater, chili och örter — eller inte har plats för ett fullstort växthus — bygg en kallbänk. En låg låda med sluttande fönsterlock, ofta 1 × 2 m och 40–60 cm hög. Vanligtvis 2–4 fönster på gångjärn.

Materialåtgång är minimal: några pallkragar eller 1"-brädor, ett par gångjärn och 2–4 fönster. Byggs på en förmiddag och räcker för att komma igång med odlingen i mars istället för maj.

Fördelar: Extremt billigt (under 500 kr med återbrukat material), snabb att bygga, portabel.
Nackdelar: Går inte att stå i, låg volym.

Grund — samma principer för alla typer

Oavsett växthustyp: grunden avgör hur länge det står. Tre alternativ, från snabbast till mest hållbart:

• Plintar — 6–8 betongplintar till frostfritt djup (70 cm i söder, 110 cm i norr).
• Syllram på krossbädd — 15 cm packat 0–32 bergkross, tryckimpregnerad syll.
• Murad grund av återbrukat tegel eller leca — snyggast och lagrar värme.

Ventilation — glöm inte bort

Alla växthustyper behöver minst två öppningsbara luckor — ett lågt intag och ett högt utsläpp för att skapa korsdrag. En automatisk takfönsteröppnare med vaxcylinder (400–600 kr) reglerar sig själv och räddar tomaterna en varm julidag när du är bortrest.

Vad kostar det?

Ungefärliga totalkostnader med återbrukat material:

• Kallbänk 1 × 2 m: 300–800 kr
• Pulpettak 2,5 × 3 m: 3 000–5 000 kr
• Lean-to 2 × 4 m: 3 500–6 000 kr
• Sadeltak 3 × 4 m: 5 000–9 000 kr
• Kupol Ø 4 m: 6 000–12 000 kr (mer specialvirke krävs)

Sök växthus & växthusmaterial, fönster och virke direkt på ByggRetur för att komma igång.

Vanliga frågor